Vad är knäartros
Knäartros är en kronisk ledsjukdom som successivt förvärras med tiden. I sjukdomens tidiga stadier blir brosket ojämnt och taggigt, vilket ofta leder till en stelhetskänsla i knät, särskilt på morgonen när man ska komma igång. Belastningssmärta är vanligt, vilket kan tvinga många att skära ner på aktiviteter och fysiskt krävande arbeten.
Symptom på knäartros
Stelhet i knät, särskilt på morgonen
Smärta vid belastning
Minskad rörlighet och flexibilitet
Konsekvenser av obehandlad knäartros
När smärtan blir för stor för att behålla flexibilitet och aktivitet, påverkas livskvaliteten negativt. Detta kan leda till viktuppgång och en ond cirkel med ytterligare smärta och begränsningar.
Behandling av knäartros
Trots att knäartros är en kronisk sjukdom finns det flera behandlingsmetoder för att lindra smärtan och förbättra livskvaliteten. Här är några effektiva sätt att hantera knäartros:
- Regelbunden motion: Lättare träningsformer som simning och cykling kan stärka musklerna runt knät utan att belasta leden för mycket.
- Viktminskning: Att hålla en hälsosam vikt minskar belastningen på knäna och kan minska smärta.
- Smärtlindring: Läkemedel och naturliga smärtlindringsmetoder kan hjälpa till att hantera smärtan.
- Fysioterapi: En fysioterapeut kan skapa ett individuellt anpassat träningsprogram för att förbättra rörligheten och stärka knät.
Känn igen signalerna på knäartros
Det är viktigt att tidigt känna igen symptomen på knäartros för att kunna påbörja behandling i tid. Om du upplever stelhet, smärta vid belastning eller minskad rörlighet, kan det vara tecken på knäartros.
Orsaker till knäartros
Det finns några saker som har visat sig spela en viktig roll i vilka som drabbas av knäartros.
Övervikt
Övervikt har visat sig vara en av de största anledningarna till knäartros. Det medför en större belastning på knälederna och ökar takten på broskets nedbrytning. Dessutom kan övervikt vara ett tecken på att man inte rör sig särskilt mycket, vilket ytterligare kan öka knäartrosens framfart.
Tidigare skador på knät
Knäskador och tidigare operationer har visat sig vanliga hos knäartrospatienter. Särskilt ligamentskador kan öka takten som brosket bryts ner.
Ålder
I takt med att man blir äldre bryts brosket ned. Det är individuellt hur man upplever sin broskförsämring men generellt upplever man ökad smärta ju äldre man blir.
Arvsanlag
Om du har artros i släkten kan det spela in huruvida du kommer att bli drabbad eller inte.
Tecken på att du har knäartros
Man kan inte ställa en diagnos utan att genomföra en undersökning hos sjukvården. Det finns dock flera symptom som är typiska vid knäartros. Om du har flera som stämmer in på dig, är det bra om du bokar tid hos en läkare eller professionellt kunnig person för att hitta en behandlingsmetod som passar dig.
Det svenska sjukvårdssystemet bygger på att husläkare eller företagshälsovården är den första kontakten vid sjukdomar eller besvär. Husläkaren ordinerar ofta den första smärtstillande behandlingen med hjälp av mediciner men kan också hänvisa dig till en ortopedspecialist för bedömning, röntgen och vidare behandling.
Röntgen kan ge en bild av hur skadat ditt brosk är. Dock sker förändringar ofta långsamt och bara för att du har ont i knät har nödvändigtvis inga synliga förändringar på röntgen.
Symptom: Smärta, svullnad och stela knäleder
Smärta och obehag
- Ditt knä känns stelt efter att du inte har rört på dig under ett par timmar. Det kan göra ont när du går i trappor, eller till och med efter kortare promenader. Ibland upplever man ett knastrande ljud från knät och en rivande känsla när du böjer på ditt knä.
Svårigheter att ha ett skapligt liv
- Du märker att ditt knäs funktion börjar försämras. Du kanske inte kan böja ditt knä lika långt som tidigare och vardagliga sysslor som att resa sig upp, kliva ur en bil eller ett badkar blir alltför smärtsamma. Dina knäsmärtor gör dig alltmer stillasittande
Sömnbrist
- Dina smärtor håller dig vaken om nätterna
Tidigare skador på knät
- Din skadehistorik kan även spela in. Om du tidigare har råkat ut för skador på ditt knä, så som meniskskada eller ledbandskada löper du en större risk att utveckla knäartros. Detta gäller även om du har utfört kirurgiska ingrepp på knäleden
Vilka steg klassificerar artros?
Artros steg kan klassificeras från röntgenvärdering i Kellgren Lawrence graderna KL 0 - KL 4:
- KL 0: Inga radiografiska drag av artros
- KL 1: Möjlig minskning av gemensamt utrymme och osteofytbildning
- KL 2: Definitiv osteofytbildning med möjlig förträngning av ledutrymmet
- KL 3: Multipla osteofyter, bestämd förträngning av ledutrymmet, skleros och eventuell benaktig deformitet
- KL 4: Stora osteofyter, markerad förträngning av ledutrymmet, svår skleros och bestämd benaktig deformitet
En vanligare beskrivning av stadierna av artros är mild, måttlig och svår artros (steg 2-4).
1. Mild artros
I detta skede börjar ytan på ledbrosket att brytas ned och röntgenstrålar eller MR-undersökningar av leder kan visa små bensporer, sprickor eller fördjupningar som bildas. Patienter med mild artros kan uppleva smärta eller obehag efter en lång dag av promenader. Att bära en ultralätt ortos kan hjälpa till att förhindra ytterligare nedbrytning samtidigt som mild ledsmärta lindras.
2. Måttlig artros
I detta skede har ledbrosket gått sönder så att benen oftare gnuggar ihop. Personer med måttlig artros kan uppleva smärta när de går, springer, böjer sig eller använder trappan. Ledstyvhet upplevs ofta efter långa perioder av sittande eller liggande. Inflammation i lederna rapporteras också efter mer ansträngande aktiviteter.
Att bära en ortos, som Unloader One kan hjälpa till att förskjuta behovet av total ledutbyte.
3. Svår artros
Svår artros kännetecknas av stor smärta och obehag under vardagliga aktiviteter. I detta skede minskar ledutrymmet mellan benen avsevärt eftersom brosket nästan är borta, vilket får benen att gnugga och riva mot varandra. Synovialvätskan, som ger smörjning av lederna har minskat drastiskt och minskar inte längre friktionen under rörelse. Ledoperation är ofta det enda livskraftiga behandlingsalternativet för personer som diagnostiserats med svår artros. Det är dock viktigt att hålla en hälsosam vikt och livsstil för att undvika komplikationer under operationen. Att bära ett knästöd kan hjälpa dig att upprätthålla en hälsosam livsstil och hantera din vikt, vilket gör dig till en bättre kirurgisk kandidat.
Diagnostisera knäartros
Knäartros är ett kroniskt tillstånd med en prognos som innebär en gradvis försämring av knät. Därför är det bra att du söker hjälp och råd så tidigt som möjligt i sjukdomsprocessen.
Det svenska sjukvårdssystemet bygger på att husläkare eller företagshälsovården är den första kontakten vid sjukdomar eller besvär. Husläkaren ordinerar ofta den första smärtstillande behandlingen med hjälp av mediciner men kan också hänvisa dig till en ortopedspecialist för bedömning, röntgen och vidare behandling.
Röntgen kan ge en bild av hur skadat ditt brosk är. Dock sker förändringar ofta långsamt och bara för att du har ont i knät har nödvändigtvis inga synliga förändringar på röntgen.